Sa upp mig från SSIH innan jag hade hunnit jobba där 1 månad. Jag trodde verkligen att det skulle passa mig perfekt det där jobbet, att få åka hem till patienter som är i ett palliativ skede. Dessvärre så såg inte verkligheten ut exakt så som jag trodde, jag kände att jag gjorde ingen nytta och det var alldeles för mycket tjaffs för min del. Så jag bröt ihop en morgon och ringde Pernilla och frågade om jobbet som låg ute hos dem var tillsatt, men det trodde hon inte. Så någon timme senare ringde hennes chef upp mig och ville att jag skulle komma på intervju redan samma vecka. Sagt och gjort fick en anställning i kommunen, bättre betalt och ett träningskort dessutom. Nu blev det så att jag fick hoppa in akut på ett boende då det inte fanns någon sköterska där, men tanken är att jag ska ut i hemsjukvården så snart semestrarna är över. Så det är vad jag går och hoppas på. Tror dock på något sätt att det har varit bra för mig att vara på ett boende efter sjukskrivningen, för eftersom jag inte fick någon inskolning så har jag bara kunnat göra det som står på att göra listan, jag har ingen aning om vad som skall göras utanför det. Så jag har haft en rätt lugn tid här på boendet, men jag ska väl erkänna att från början så var jag stressad för att jag inte hade något att göra. Dessvärre så försvann ju all semester när jag sade upp mig eftersom jag bytte arbetsgivare, men men det får går ändå med lite pusslande.