Vi är nog släkt ändå

Min onda sida håller på och tar ihjäl mig, men jag tror jag har lyckats komma fram till att det är en sträckning, ont som fan gör det och nu ska jag försöka gå och sova. Hur det går med det får vi väl se. Förut så kom det värsta mörka molnen och vi såg hur det regnade i Söråker, men här sken solen =) Fast inne i vi hade det spöregnat för där var det blött på gatorna.


PÅ den här bilden tycker jag att jag är läskigt lik mamma =O


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0